Mer resurser ger effekt på målbalanserna
Sveriges Domstolar har sedan 2006 satsat extra resurser på att kunna avgöra målen snabbare utan att ge avkall på rättssäkerheten.
- Detta arbete har gett bra effekt och vi fortsätter på den inslagna vägen, även om det för den enskilde självklart har betydelse först när dennes mål är avgjort, säger Barbro Thorblad, Domstolsverkets generaldirektör.
De extra resurser som domstolarna har fått har främst satsats på personalförstärkningar, men också på att effektivisera arbetsprocesserna. Respektive domstol har i samarbete med Domstolsverket gjort en bedömning av vilka insatser som den specifika organisationen skulle satsa på för att få störst effekt.
1 januari 2006 fanns totalt 141 100 oavgjorda mål i Sveriges domstolar, 1 januari 2009 var siffran 125 600 mål. Balansen hade således minskat med 15 500 mål, trots att antalet inkommande mål ökat med 16 300 mål mellan 2006 och 2008. Det bör också noteras att siffran innefattar alla mål som den dagen fanns i domstolssystemet, dvs även de som precis inkommit och de som var under "normal" handläggning. Siffran säger således inte något om hur långa handläggningstiderna är.
Även handläggningstiderna har emellertid minskat. 2006 avgjorde tingsrätterna 75 % av tvistemålen (exklusiva familjemål) inom 7,8 månader. Motsvarande siffra för 2008 var 6,6 månader. Handläggningstiderna för brottmål och för mål vid förvaltningsdomstolarna har också klart förbättrats under 2008, i vissa fall med en hel månad. Handläggningstiderna har således minskat väsentligt trots att måltillströmningen ökat.
Trots de minskade handläggningstiderna finns det fortfarande för många mål som inte avgörs inom rimlig tid. Ibland beror detta på omständigheter utanför domstolarnas kontroll. Det är t.ex. inte ovanligt att det inte går att få tag på en person, som måste kunna nås för att ett visst mål skall kunna avgöras. I åtskilliga brottmål måste domstolen också avvakta att åklagaren ger in en stämningsansökan innan några åtgärder kan vidtas. I nästan 30 procent av de brottmål som finns i balans på tingsrätterna finns det hinder av dessa eller liknande slag. Ju längre ett mål har blivit liggande desto större är sannolikheten att så är fallet. I brottmål som är äldre än tre år finns det så gott som alltid något sådant hinder.
Självfallet måste mål som inte går att avgöra ändå bevakas kontinuerligt, så att förändringar i situationen följs upp och målet avgörs snarast efter det att hindret bortfallit.
Trots stora insatser är handläggningstiderna totalt sett fortfarande för långa. Detta är givetvis inte tillfredsställande.
- Domstolarna kommer även fortsättningsvis ha fokus på att öka effektiviteten för att därigenom minska handläggningstider och balanser. Vi måste också fortsätta med att möjliggöra personalförstärkningar på de domstolar där det finns behov av sådana. Vi kan se att de extra resurser vi har kunnat sätta in under 2007 och 2008 också har gjort nytta. Vår bedömning är också att vi från 2010 får extra resurser för att möta de utmaningar vi står inför, säger Barbro Thorblad.
Senast ändrad:
2009-03-10